My thought, my life.

Jag vet att ditt hjärta inte bankar för mig längre, det känns tråkigt. Men ändå så är det naturligt. Ingenting kan hålla för evigt, även om man skulle vilja det.
Jag har fortfarande dom goda minnena kvar, och dom kommer alltid att finnas i mitt huvud.
Även om jag har svårt att acceptera detta, att det inte är vi längre... Att jag själv hade velat ha en andra chans, att bevisa vad jag har åsdakommit. Så vet jag att det kan vara svårt.

Om det fanns någonting jag hade kunnat göra för att gå tillbaka i tiden, så vet jag inte om jag hade gjort det. För då hade jag inte varit samma person som jag är idag. jag behöver mitt självförtroende som jag håller på att bygga upp, jag behöver ha det bra hemma... Och det har jag inte alltid haft, men det ser så ljust ut nu. Jag har inte bråkat, fått skit eller nåt sånt på länge hemifrån. Det känns så bra.

Men ändå så hade jag velat ha det som förut, fast med dom erfarenheterna jag har idag.
Jag kan inte säga att jag är totalt förändrad, för det är jag inte.
Jag har bara ändrat perspektiv på vissa saker, och tagit tag i lösa delar också så att säga.
Jag har blivit en mognare människa, även fast jag och broder skägget kan vara helt åt helvete omogna ibland. Men det är en helt annan sak :).

Jag måste även säga att jag gillar att blogga, det gör så att jag får skriva av mig. Få ut allt, och det känns så skönt efteråt att jag har skrivit. Alltså tänk att det är en tjock jävla amerikanare som rider på ens rygg (ta Michael Moore som exempel, Han är dock en bra man, men han är tung) och sen så tappar den taget och ramlar till golvet, det är precis så det känns.


Nu har jag skrivit av mig för tillfället, får se om jag kommer skriva nåt mer idag....

Skall även bjuda på en emo bild på mig!