Allting förändras, ingenting består.

Oooosch... Snart skall man jobba, jobba och slita tills mitt i natten. Jag vet inte om jag är så jävla taggad på det, jag är trött och är inte direkt på mitt bästa humör.
Jag känner mig lite nere och som sagt... är trött.

Just nu känner jag att den stora muren jag håller på att försöka klättra över bara byggs på, bit för bit. Det är jättejobbigt. Mina mål jag själv försöker klara ligger så nära, men ändå så långt bort.
Jag sträcker mig så mycket jag orkar och kan, men når ändå inte.
Jag förstår att det kommer ta sin tid för mig att kunna nå dit, men just nu så känns det som att jag vill ta den enkla vägen... som... typ att få en extra hand för att kunna nå dit.

Alla fina minnen som dyker upp... Jag saknar dom tiderna, jag saknar dom verkligen.
Goda tider kommer och goda tider går, det är så livet funkar. Man kan inte göra annat än att vänta ut dom lite sämre stunderna.

Men jag vet att jag för varje dag växer som person. Skaffar mig nya erfarenheter, lär mig hantera vissa saker och framförallt mitt självförtroende som börjar bli bättre. Det är viktiga saker som jag inte får glömma.



Det var en grej jag fastnade för idag.... Ett uttryck.

"Allting förändras, ingenting består." - pythagoras.

Visa ord, sanna ord.


Nåja, nu skall jag sluta... Det är nog inte så kul att läsa allt sånt här. Men jag behövde få det ur mig.

Hejdå, nu går jag till jobbet. -19:35