I don't know.

Jag har försökt ta tag i mig själv nu, med framsteg också.
Jag har tänkt,funderat,gråtit,skrikit och allt sådant. Och jag gör mitt bästa för att klättra upp och försöka komma på den stadiga grund jag stod på tidigare.

Jag har som aldrig upplevt något sånt här innan, så jag vet inte hur jag skall reagera. Jag vet inte riktigt hur jag skall hantera allt, hur jag skall göra då känslorna bara svallar över.

Min syo pratade med mig igår, och hon sa "från första gången jag pratade med dig så såg jag att du var en "känsloperson". Du bryr dig väldigt mycket om andra och är väldigt öppen själv, det är väldigt bra egenskap att ha."

Det gjorde mig väldigt glad :)
Dock så finns det som nackdelar med det.

Nu orkar jag inte sitta och skriva här just nu. Skall gå och ta livet av mig... Långsamt... Måste bara hitta min tändare för att kunna genomföra det :P.

Nåja, jag är bäst hur som helst! Jag skall dö med ett fett jävla smil på läpparna när den dagen är kommen, det har jag bestämt mig för.

Dagens mest lyssnade band: The Cardigans!